Inlägg om Tillgänglighet

Publicerat Nyheter
En tillgänglighetsanpassad webb

Designa webb för alla funktionsuppsättningar

Det är mer aktuellt än någonsin att prata om tillgänglighetsanpassning gällande webbdesign. Viktor Pinje är gränssnittsutvecklare på Spinit och menar att det är mer än hög tid att prioritera en webb för alla och hoppas att man börjar se detta som en prioriterad självklarhet i beställarnas kravspecifikationer.

– ”Alla har en unik uppsättning av kroppsfunktioner. Vissa funktioner fungerar bättre än andra, och ibland råkar vi alla ut för så kallade nedsättningar”, säger Viktor.

– ”Åldern medför flera olika svårigheter, och sjukdomar och olyckor kommer att drabbas alla i någon mån, då är vi tacksamma att något har gjort det lätt för oss att fortsätta använda internet på samma villkor som tidigare”.

Ända sedan den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering, något som säkert fått många att få upp ögonen för tillgänglig webb. Men ännu är mer än varannan svensk webbplats bristfällig ur tillgänglighetssynpunkt menar Viktor.

Gör webben uppläsbar

När man pratar om tillgänglighet för webben brukar man ofta tala om så kallade skärmläsare. Det är ett datorprogram, i många fall redan förinstallerat i datorn, som tolkar och läser upp innehållet på skärmen. Främst används detta av synskadade, men verktyget kan också vara till hjälp för personer med till exempel lässvårigheter.

För att en skärmläsare ska kunna tolka webbplatsen rätt krävs det att HTML-koden som bygger upp sidan är skriven på ett korrekt sätt för att skärmläsaren ska kunna beskriva innehållet med ord.

Tillgänglighetsanpassning är sökmotoroptimering

Det är vanligt idag att företag redan lagt mycket pengar på sökmotoroptimering och på så vis bland annat sett till att bilder har beskrivande text och rätt rubriker används för att beskriva sidans delar med mera. Detta är även till nytta för användare av skärmläsare.

– ”Jag brukar säga att en sökmotorrobot, det vill säga det program som till exempel Google använder för att tolka sidan, är både blind, döv och förståndshandikappad. På många vis är alltså tillgänglighetsanpassning en del av sökmotoroptimering. Men vi ser sällan företag som nischat sig på det förstnämnda. Är det verkligen så mycket viktigare att alla ser dig än att alla kan använda dig?”

Var konsekvent och nyttja designkonventioner

Förutom att göra innehållet tillgängligt för skärmläsare ligger det mycket mer i tillgänglighetsanpassad webbdesign.

Här är några exempel på sådant som förbättrar upplevelsen för personer med synnedsättning, dyslexi, autism och färgblindhet för att nämna några.

  • Lättläst typografi
  • Korta stycken
  • Skalbart innehåll
  • Tillräckligt stor textstorlek
  • Få layoutkolumner (gärna en)
  • En tydlig huvudnavigation, med genomtänkt struktur.
  • Tydliga och konsekventa färger
  • Förklarande bilder och ikoner
  • Betonade nyckelord och fraser
  • Animerade övergångar
  • Konsekvent designspråk

Ett konsekvent designspråk gör att man snabbare kan ta till sig ett gränssnitt och få det att kännas intuitivt. Om man tar del av de konventioner och oskrivna regler som finns i webbdesign behöver användaren inte gissa sig fram.

Tänk utanför datormusen

En av de viktigaste funktionerna att testa när man bygger för webben är att alla interaktionselement, så som t.ex. länkar och knappar, ska kunna ”klickas” även utan mus. Datormusen är ett verktyg som kräver att du har god precision och kontroll på dina arm- och handrörelser, något som långt ifrån alla har.

– ”Personer drabbade av till exempel Parkinsons sjukdom, ALS, Downs syndrom, och CP, såväl som personer utan armar, använder alternativ till datormus. Många gånger gör jag även själv det för att det lättare för stunden”, säger Viktor.

Genom att se till att webbplatsens element går att nå med genom att flytta fokus med tab-tangenten kan man komma åt alla klickbara element. Detta brukar fungera utan att man behöver göra något extra, men för att underlätta för användaren finns möjlighet att bland annat ändra fokuseringsordningen, skapa genvägar och autofokusera, samt se till att det finns alternativ till dra-och-släpp-funktioner och liknande. Dessutom så är det viktigt att se till att alla interaktiva element får en tydlig indikation när de blir fokuserade.

Detta är ett viktigt steg i att göra webbplatsen tillgänglig för användare som nyttjar specialdesignade muspekare, tangentbord eller fjärrkontroller.

Publicerat Tips

En webb för alla funktionsuppsättningar

Under år 2015 har det varit mer aktu­ellt än någon­sin att prata om till­gänglig­hets­anpassning gällande webb­design. Viktor Richardson är gräns­snitts­utvecklare på Spinit och menar att det är hög tid att prior­itera en webb för alla och hoppas att 2016 blir året då man börjar se detta som en prior­iterad själv­klar­het i beställ­arnas krav­specifik­ationer.

Viktor Richardson– ”Alla har en unik upp­sättning av kropps­funktioner. Vissa funk­tioner fungerar bättre än andra, och ibland råkar vi alla ut för så kallade ned­sättningar”, säger Viktor. ”Åldern med­för flera olika svårig­heter, och sjuk­domar och olyckor kommer att drabbas alla i någon mån, då är vi tack­samma att något har gjort det lätt för oss att fort­sätta använda inter­net på samma vill­kor som tidigare”.

Från den 1 januari 2015 är brist­ande till­gänglig­het en form av disk­rimi­nering, något som säkert fått många att få upp ögonen för till­gäng­lig webb. Men ännu är mer än var­annan svensk webb­plats brist­fällig ur till­gänglig­hets­synpunkt menar Viktor.

Gör webben uppläsbar

När man pratar om till­gänglig­het för webben brukar man ofta tala om så kallade skärm­läsare. Det är ett dator­program, i många fall redan för­install­erat i datorn, som tolkar och läser upp inne­hållet på skärmen. Främst används detta av syn­skadade, men verk­tyget kan också vara till hjälp för pers­oner med till exempel läs­svårig­heter.

Publicerat Tips
photo: NASA Goddard Space Flight Center
"NASA's Hubble Shows Milky Way is Destined for Head-On Collision" by NASA Goddard Space Flight Center is licensed under CC BY. Via photopin

Hur Big Data blir smart data (del 2)

Forskare räknar med att 98% av all världens informa­tion idag är digi­tal. Mängden data till­sammans med den rika flora av ostruktur­erade källor som exist­erar innebär att det är svårt att be­arbeta detta med tradi­tion­ella data­baser eller mjuk­varu­tekno­logi. I en tidigare artikel för­klarade vi inne­börden och betyd­elsen av big data, nu dyker vi djup­are kring analysen och be­­skriver de dimen­­sioner du behöver förstå för att kunna vaska fram guldet bland all din data.

Den allra största ut­maningen är dock inte bara volymen data utan för­mågan att analys­era den data som existerar med rätt metoder. Analyser som lyckas om­vandla in­forma­tionen till något som till­för nytta och värde för dig och för dina kon­sum­enter i mötet med dig. För att åstad­komma det måste datan kom­bin­eras med kon­sument­kunskap och kvali­tativa insikter och du måste kunna placera analysen av datan i rätt kon­text, se orsaks­samband och förstå kon­sum­entens motiva­tion bakom sitt ager­ande för att göra den använd­bar. Annars finns risken att du ställer fel frågor och får fel­aktiga be­kräft­elser. Du behöver kort och gott klara av att om­vandla Big data till ”smart” data för att göra den använd­bar, skapa bättre kund­upplev­elser och få ökad kon­kurrens­kraft.

De fyra dimensionerna av Big data

För att kunna skapa de rätta insikt­erna måste man börja med att bryta ner och förstå data enligt fyra dimen­sioner, som kallas för de fyra V:na av Big data: Volume, Velocity, Variety och Veracity.

  • Volume (volym): Hur stor mängd data skapas varje sekund? Du måste kunna hantera det faktum att din data som allra minst för­dubblas från år till år. Vi talar inte om tera­byte, vi talar i nu­läget om zetta­bytes och bronto­bytes.
  • Velocity (hastighet): Hur snabbt skapas, för­flyttar sig, bearbetas och analys­eras data? Tänk bara på hur inlägg i sociala medier kan bli virala och sprida sig som en löp­eld på ett par sekunder. Idag finns det fak­tiskt teknik som låter oss analysera data sam­tidigt som den skapas utan att den först måste lagras i en databas.
  • Variety (variation): Vilka olika typer av data skapas? Förr fokus­erade vi på struktur­erad data som snyggt och ordnat som kunde placeras i tabeller, t.ex. finansiell data. Idag kan vi se att upp till 80% av världens data är ostrukturerad (text, bilder, röst, kon­versa­tioner på sociala medier, videor etc.). Genom Big data-tekno­logi kan vi hantera och kombinera informa­tionen från dessa källor. Det finns fler typer av källor och fler kommer att till­komma, var så säker.
  • Veracity (trovärdighet): Denna punkt hänvisar till hur ”stökig” eller tro­värdig datan är i sin ut­form­ning. Eftersom Big data kommer från så många olika källor är det svårt att kontroll­era kval­itet och exakt­het. Före­ställ dig bara t.ex. alla stav­fel, det vardags­språk som används och egna hash­tags som skapas – går datan att lita på? Hur bra kan den egent­ligen identi­fiera och skapa affärs­nytta? Är analysens resul­tat menings­full för er verk­samhet? Datan måste kunna veri­fieras utifrån både exakt­het och kon­text annars ger den inte rele­vanta insikter.

Du har nu fått en genom­gång av Big datas fyra dimen­sioner som du måste be­mästra och förstå för att inte halka ohjälp­ligt efter. Lägg till detta det vi berörde initi­alt i denna arti­kel och som vi kan kalla för det femte V:et – Värde. Att ha till­gång till big data är bort­kastat om du inte genom kom­petent analys i rätt kon­text kom­binerat med kvalita­tiva insikter lyckas om­vandla datan till värde.

Vi på Spinit hjälper dig att finna lösningar som gene­rerar genuint värde och affärs­nytta för dig, din verk­sam­het och dina kon­sum­enter. Kontakta oss idag!

Publicerat Tips

Hur Big Data blir smart data (del 1)

Vi har i tidigare inlägg be­skrivit hur fram­tidens intel­ligenta handel kräver genuin in­sikt om kon­sum­ent­erna. Dessa in­sikter behöver ta sin ut­gångs­punkt i deras behov och önske­mål och till­godo­ses oavsett var, när och hur dina de möter dig som före­tag. Kon­sum­ent­erna förväntar sig en söm­lös, kon­sek­vent upp­lev­else i alla kan­aler som sam­tidigt är relevant och an­passad efter deras histor­iska agerande. Dilemmat är att den data, och fram­för­allt analysen av datan, som be­skriver detta beteende är en av de största ut­maning­arna många företag måste hantera idag.

Del 1. Vad är Big Data?

Att hantera och lyckas skapa värde­full nytta av den in­forma­tion man har tillgång till är inte själv­klart. Om vi blickar några år till­baka i tiden samlade företag data från delar av deras dagliga trans­aktioner och lagrade dem i en data­bas. Detta hjälpte dem att hålla koll på verk­sam­heten och för­sälj­ningen samt under­lättade för att skapa mer träff­säkra prognoser.

Idag har både antalet källor och mängden data som kan samlas ökat ex­plo­sions­artat. Big data är den term som används för att be­skriva den ex­ponent­iellt ökande mängd data som finns till­gäng­lig, såväl struktur­erad som ostruktur­erad. Det finns ingen riktigt bra eller etablerad svensk över­sätt­ning av termen. ”Stora data­mängder” räcker inte då den engelska defini­tionen vanligt­vis också be­skriver ut­veck­lingen av för­mågan att föra över, lagra och analys­era denna informa­tion. Det handlar alltså inte bara om volym av data utan också den teknik, de verk­tyg och de pro­cesser som en organ­isa­tion behöver ha för att hantera stora lagrings­utrymmen, stora mängder data och analysen av detta.

Ursprungligen är det engelska be­greppet en lekfull til­lämp­ning av termen Big Oil som kollekt­ivt beskrev världens 5-6 största offent­ligt ägda olje- och natur­gas­företag. An­spel­ningen syftar på att data är en lika värde­full råvara som olja, men ”big” syftar givet­vis också på mängden data som skapats i takt med Internets utveckling.

Data skapas idag i fler varianter och från fler källor än någon­sin tidigare. Den kommer från sensorer, e-mail, text­strömmar, sociala medier, bloggar, videor, digitala bilder, click-stream-informa­tion från inter­aktion på webb­platser, trans­aktions­data – listan kan göras hur lång som helst.

Med så mycket till­gäng­lig data borde väl före­tag rim­ligt­vis kunna fatta extremt bra be­slut? Teoretiskt sett är det givet­vis så. Men data är i sin rå­varu­form som en natur­resurs, endast värde­full om du lyckas för­ädla den. För­mågan att lagra, hantera och analys­era stora mängder olik­artad inform­ation i rätt hastig­het, vid rätt tid­punkt ger oänd­liga möjlig­heter. Rätt använt kan företag med hjälp av detta opti­mera sin verk­sam­het, fatta snabb­are och mer intel­ligenta beslut, driva innova­tion, för­djupa kund­rela­tion­erna och stärka lojal­iteten.

I nästa artikel dyker vi djupare kring analysen och de dimen­sioner du behöver förstå för att kunna vaska fram guldet bland all din data.
Missa inte ”Hur Big Data blir smart data, del 2: analysen och de fyra dimen­sionerna”.

Publicerat Uppdrag

ABF förbättrar tillgänglighet och upplevelse

Tekniken Responsive Web Design har redan hunnit etablera sig som något av en självklarhet när man bygger nya sajter. Tekniken syftar till att webbplatsen får en följsam design som helt enkelt anpassar sig för att erbjuda en bra användarupplevelse oavsett skärmbredd.

ABF har nu fått tekniken implementerad på deras befintliga webbplatser abfvux.se och abfjobb.se.

Se även Synologen.se som vi byggt från grunden enligt Responsive Web Design.