Publicerat Tips
Marcus Fridholm frontend utvecklare på Spinit i Götebrog.

Tankar kring användarvänlighet, UX och UI – intervju med Marcus Fridholm på Spinit

Jag pratade design och digitala plattformar med min kollega Marcus Fridholm som jobbar som frontend-utvecklare. Ska webbplatser fungera bra, så krävs också bra design.

Hur förklarar du förkortningar som UX (user experience) och UI (user interface) för någon som inte känner till något om webbdesign?

Om vi börjar med UI, så betyder det användargränssnitt på svenska. Det är hur programmet, eller webbsidan är konstruerad för att du skall kunna göra det du vill. UI i en bil till exempel är saker som ratt, pedaler, växelspak, fönsterhiss och allt sånt. Men på en webbsida handlar det om var knappar och menyer sitter, hur texten ligger och var man letar efter olika typer av innehåll.

Kommer du till exempel in på en tidning, så finns det vissa saker som man tar för givet. Här ligger ofta artiklar tidningen vill lyfta fram extra mycket samlade på ett ställe, tillsammans med dem ligger det ofta annonser. Menyer hittar du längst upp eller till vänster. Effekten blir att de flesta känner igen sig, man kan säga att ”ratten” befinner sig där du tror att den skall sitta.

UX är då en förlängning på allt som har att göra med UI. Det handlar om själva upplevelsen. Hur smärtfritt du navigerar och gör det du vill göra, hur intuitivt det är, hur många manövrar du behöver utföra innan du kommer dit du vill, hur bra återkoppling du får på vad du gjort. Hur väl du får det du förväntade dig.

Ett skräckexempel är till exempel när man går in på en kvällstidning och istället för nyheterna man förväntade sig hamnar på en splash screen. Den innehåller inte någonting av tidningen, utan är bara är ett sätt mjölka så mycket annonspengar som möjligt. Det är inte så att jag inte förstår att de behöver pengarna, men det är inte bra UX. Du bryter på sätt och vis förtroendet mellan dig och besökaren, när besökaren får något annat än de förväntade sig.

Lite på samma sätt, så har många sajter en förmåga att blanda sin egen navigation med annonsnavigation. Klickar du på en länk, så skall du hamna där du förväntade dig att hamna. Om du liksom får hålla tummarna för att du hamnar där du ville och inte mitt i en annonskampanj, så är det riktigt dålig UX.

En annan vinkel på UX är om du köpt något, är missnöjd och vill kontakta kundtjänst. Om kontaktinformationen är dold fyra nivåer ner i hierakin, så är det inte roligt. Eller ännu värre om det krävs att du först går någon annanstans och registrerar sig innan du ens får kontakta företaget, då lär du inte vara på bra humör när du väl får kontakt. Om allt du söker är information eller svar på en undran, så är frågan varför du skall behöva registrera dig överhuvudtaget?

Allt sånt krångel: registrering för att söka info, åtta klick för att skicka en fråga, hopp till externa sajter, programmerade länkningar som förstör din webbläsarhistorik – allt sånt får dig till slut att trötta. Till slut vill du inte mer och försöker lösa ditt problem med Google istället.

När man möter bra UX så är det givet var man hamnar och du hittar lätt det du söker efter. Det absolut bästa betyget en UX-designer kan få är att användarna inte ens tänker på det arbete som lagts ner, utan bara är nöjda.

Har du några tankar om god informationsdesign och hur man gör webbplatser mer tillgängliga?

Vi lider idag av det som pedagogerna kallar snuttifiering. Med det menar jag att vi får en hagelskur av informationsbitar över oss. Problemet är att få människor är konstruerade att hantera den sortens flöde. Vi får för många sammanhang att ta ställning till samtidigt och förmågan att faktiskt ta in information blir lidande.

I vissa kontexter är det OK. Tittar du i ett Facebook-flöde så förväntar du dig mycket information och har nog också lärt dig att sortera bort det mesta som egentligen inte är så intressant.

Om du däremot kommer in på en myndighets hemsida, så vill du verkligen inte ha 14 olika sammanhang att ta ställning till. Där har du ofta en specifik orsak till varför du är på sidan och du vill att myndigheten ska förstå dig som besökare tillräckligt väl för att veta vilka slags frågor de flesta brukar söka svar på.

Om det är en myndighet så är det också deras skyldighet att se till att sidan är anpassad för olika typer av användare. Det kan handla om allt från uppläst innehåll, innehåll på enklare svenska och innehåll anpassad utifrån den kontext du befinner dig i.

Om man tittar på företag, så är de ibland onödigt hemliga med vad de gör. Det är inte supersmart att tvinga dig som besökare att gissa vad företaget sysslar med. Kommer du in på en bilverkstad, så bör det nog stå att ‘vi är en bilverkstad’ redan på första sidan högt upp. Säljer du bildelar, men inte har en verkstad, så får det väl istället stå ’vi säljer bildelar’. Eller ‘vi är konsulter inom marknadsföring’ om det är den tjänsten man erbjuder. Varför krångla till det?

Jag skulle vilja påstå att du har max tio sekunder på dig att förklara vad ni gör. Att vara mystisk gör att man håller kvar några som inte är intresserade av vad man gör och att andra som är intresserade tappar sugen och letar vidare. Varför ska du hålla kvar människor som inte är ute efter det du erbjuder? Gör det tydligt vad det är du håller på med, då hjälper du dina användare och de vet att de har hamnat rätt.

Vad är skillnad på frontend- och backendutveckling?

Oftast så går vårt arbete i varandra, jag gör en del saker som backend-utvecklarna också gör. Men min expertis är närmare det visuella och själva upplevelsen. Deras expertis handlar mer om hur saker fungerar bakom kulisserna. På riktigt stora utvecklingsföretag så är folk lite oftare specialister, medan kompetenserna på ett mindre företag som Spinit går ofta in i varandra. Bredare kunskaper gör oss mindre sårbara.

Är det stor skillnad på hur man designar för olika åldersgrupper?

Douglas Adams skrev ungefär att det som sker innan du fyllt 15, är lika naturligt som luft, vatten och mat, det är så världen fungerar. Det som sker mellan du är 15 och 30 är spännande, det senaste och det hetaste som du bygger din karriär på. Det som sker efter att du fyllt 30 är onaturligt, mot guds lagar och borde förbjudas. Haha, ungefär så är det.

Den största utmaningen med att designa för unga, för folk som är runt 15 till 20, är att de har inte en ”medveten medvetenhet” om hur saker och ting fungerar. För dom är den digitala tillvaron som att andas, de bara gör. Så om du bryter mot de oskrivna reglerna för hur saker och ting ska fungera, så kan du bara göra det till en viss gräns. När du kommer till en ny svårighetsnivå så blir ungdomarna ofta helt handfallna, för de har aldrig medvetet lärt sig hur saker fungerar. De vet inte, men vet inte att de inte vet.

De lite äldre är ofta mer medvetna, men lider lite av problemet som någon som lärt sig ett nytt språk. Den digitala tillvaron är inte deras ”modersmål”, så den kommer inte lika självklart och naturligt.

Sen har vi min föräldrageneration, de som är 75 och uppåt. Rätt många i den generationen vet knappt hur man använder internet alls, de hade helst behållt en stationär telefon och en tjock-tv.

Så nog är det är lite klurigt att designa för flera åldersgrupper.

Hur hittar du vilka trender som gäller inom UI och UX?

Google. Jag söker på olika nyckelord som UI, UX och design, sen lägger jag till nuvarande år och så sållar jag ordentligt och får upp relevant information. Jag hänger på en del forum där teknik och design diskuteras. Jag är inte så aktiv, utan mest där för att hålla koll på hur diskussionen går.

Vilka olika verktyg använder du i ditt jobb som frontend-utvecklare?

Photoshop, Illustrator, Acrobat, Sketch, webbläsare, IDE – programmeringsverktyg för all kodhjälp som jag kan tänkas behöva. Och sen lite webb-baserade verktyg som Toggl, Jira och Git.

Tack så mycket!

Skriv en kommentar


Intresserad? Vi mejlar dig när vi publicerar ett nytt inlägg.

  • Din integritet garanteras.
  • Du kan när som helst välja att avprenumerera genom att klicka på länken i ditt mail.