Publicerat Tips

En webb för alla funktionsuppsättningar

Under år 2015 har det varit mer aktu­ellt än någon­sin att prata om till­gänglig­hets­anpassning gällande webb­design. Viktor Richardson är gräns­snitts­utvecklare på Spinit och menar att det är hög tid att prior­itera en webb för alla och hoppas att 2016 blir året då man börjar se detta som en prior­iterad själv­klar­het i beställ­arnas krav­specifik­ationer.

Viktor Richardson– ”Alla har en unik upp­sättning av kropps­funktioner. Vissa funk­tioner fungerar bättre än andra, och ibland råkar vi alla ut för så kallade ned­sättningar”, säger Viktor. ”Åldern med­för flera olika svårig­heter, och sjuk­domar och olyckor kommer att drabbas alla i någon mån, då är vi tack­samma att något har gjort det lätt för oss att fort­sätta använda inter­net på samma vill­kor som tidigare”.

Från den 1 januari 2015 är brist­ande till­gänglig­het en form av disk­rimi­nering, något som säkert fått många att få upp ögonen för till­gäng­lig webb. Men ännu är mer än var­annan svensk webb­plats brist­fällig ur till­gänglig­hets­synpunkt menar Viktor.

Gör webben uppläsbar

När man pratar om till­gänglig­het för webben brukar man ofta tala om så kallade skärm­läsare. Det är ett dator­program, i många fall redan för­install­erat i datorn, som tolkar och läser upp inne­hållet på skärmen. Främst används detta av syn­skadade, men verk­tyget kan också vara till hjälp för pers­oner med till exempel läs­svårig­heter.

För att en skärm­läsare ska kunna tolka webb­platsen rätt krävs det att HTML-koden som bygger upp sidan är skriven på ett korrekt sätt för att skärm­läsaren ska kunna beskriva inne­hållet med ord.

Till­gänglig­hets­anpassning är sök­motor­optimering

Är det verkligen så mycket viktig­are att alla ser dig än att alla kan använda dig?

Det är vanligt idag att företag redan lagt mycket pengar på sök­motor­opti­mering och på så vis bland annat sett till att bilder har besk­rivande text och rätt rub­riker används för att be­skriva sidans delar med mera. Detta är även till nytta för använd­are av skärm­läsare.

– ”Jag brukar säga att en sökmotor­robot, det vill säga det program som till exempel Google använder för att tolka sidan, är både blind, döv och förstånds­hand­ikappad. På många vis är alltså till­gänglig­hets­anpass­ning en del av sök­motor­optimering. Men vi ser sällan företag som nischat sig på det först­nämnda. Är det verk­ligen så mycket viktig­are att alla ser dig än att alla kan använda dig?”

Var kon­sekvent och nyttja design­konven­tioner

Förutom att göra inne­hållet till­gäng­ligt för skärm­läsare ligger det mycket mer i till­gäng­lig­hets­anpassad webb­design.

Här är några exempel på sådant som förbättrar upp­levelsen för personer med syn­nedsätt­ning, dys­lexi, autism och färg­blind­het för att nämna några.

  • Lätt­läst typo­grafi
  • Korta stycken
  • Skal­bart inne­håll med responsiv webb­design
  • Till­räckligt stor text­storlek
  • Få layout­kolumner (gärna en)
  • Tydliga och konsekventa färger
  • För­klarande bilder och ikoner
  • Betonade nyckel­ord och fraser
  • Animerade över­gångar
  • Konsekvent design­språk

Ett konsek­vent design­språk gör att man snabbare kan ta till sig ett gräns­snitt och få det att kännas intui­tivt. Om man tar del av de konven­tioner och oskrivna regler som finns i webb­design behöver använd­aren inte gissa sig fram.

Tänk utanför dator­musen

En av de viktig­aste funk­tion­erna att testa när man bygger för webben är att alla inter­aktions­element, så som t.ex. länkar och knappar, ska kunna ”klickas” även utan mus. Dator­musen är ett verktyg som kräver att du har god preci­sion och kont­roll på dina arm- och hand­rörelser.

– ”Personer drabbade av Parkin­son sjukdom, ALS, Downs syndrom, CP med mera, eller personer utan armar, använder alter­nativ till mus. Många gånger gör jag även själv det för att det lättare för stunden”, säger Viktor.

Genom att se till att webb­platsens element går att nå med genom att flytta fokus med TAB-tangenten kan man komma åt alla klick­bara element. Detta brukar fungera utan att man behöver göra något extra, men för att under­lätta för använd­aren finns möjlig­het att ändra fokus­erings­ordningen, skapa gen­vägar, auto­fokusera med mera, samt att det finns alter­nativ till dra-och-släpp-funk­tioner och liknande. Dessutom så är det viktigt att se till att alla inter­aktiva element får en tydlig indika­tion när de är fokus­erade.”

Detta är ett viktigt steg i att göra webb­platsen till­gänglig för använd­are som nyttjar special­designade mus­pekare, tangent­bord eller fjärr­kontroller.

Skriv en kommentar


Intresserad? Vi mejlar dig när vi publicerar ett nytt inlägg.

  • Din integritet garanteras.
  • Du kan när som helst välja att avprenumerera genom att klicka på länken i ditt mail.