Nu på lördag kommer ett stort gäng av oss att springa Göteborgsvarvet, uppladdning och träning har legat högt upp på agendan de senaste månaderna.
Är du supernyfiken på hur det går för oss så skall du veta att vi startar kring 13:48, förutom två av våra mer meriterade löpare som startar 13:22, så omkring 1,40 till 3,5 timme senare kommer du se oss springa i mål. Vill du se Roger så siktar han på 4,5 timme.
Det är mer aktuellt än någonsin att prata om tillgänglighetsanpassning gällande webbdesign. Viktor Pinje är gränssnittsutvecklare på Spinit och menar att det är mer än hög tid att prioritera en webb för alla och hoppas att man börjar se detta som en prioriterad självklarhet i beställarnas kravspecifikationer.
– ”Alla har en unik uppsättning av kroppsfunktioner. Vissa funktioner fungerar bättre än andra, och ibland råkar vi alla ut för så kallade nedsättningar”, säger Viktor.
– ”Åldern medför flera olika svårigheter, och sjukdomar och olyckor kommer att drabbas alla i någon mån, då är vi tacksamma att något har gjort det lätt för oss att fortsätta använda internet på samma villkor som tidigare”.
Ända sedan den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering, något som säkert fått många att få upp ögonen för tillgänglig webb. Men ännu är mer än varannan svensk webbplats bristfällig ur tillgänglighetssynpunkt menar Viktor.
När man pratar om tillgänglighet för webben brukar man ofta tala om så kallade skärmläsare. Det är ett datorprogram, i många fall redan förinstallerat i datorn, som tolkar och läser upp innehållet på skärmen. Främst används detta av synskadade, men verktyget kan också vara till hjälp för personer med till exempel lässvårigheter.
För att en skärmläsare ska kunna tolka webbplatsen rätt krävs det att HTML-koden som bygger upp sidan är skriven på ett korrekt sätt för att skärmläsaren ska kunna beskriva innehållet med ord.
Det är vanligt idag att företag redan lagt mycket pengar på sökmotoroptimering och på så vis bland annat sett till att bilder har beskrivande text och rätt rubriker används för att beskriva sidans delar med mera. Detta är även till nytta för användare av skärmläsare.
– ”Jag brukar säga att en sökmotorrobot, det vill säga det program som till exempel Google använder för att tolka sidan, är både blind, döv och förståndshandikappad. På många vis är alltså tillgänglighetsanpassning en del av sökmotoroptimering. Men vi ser sällan företag som nischat sig på det förstnämnda. Är det verkligen så mycket viktigare att alla ser dig än att alla kan använda dig?”
Förutom att göra innehållet tillgängligt för skärmläsare ligger det mycket mer i tillgänglighetsanpassad webbdesign.
Här är några exempel på sådant som förbättrar upplevelsen för personer med synnedsättning, dyslexi, autism och färgblindhet för att nämna några.
Ett konsekvent designspråk gör att man snabbare kan ta till sig ett gränssnitt och få det att kännas intuitivt. Om man tar del av de konventioner och oskrivna regler som finns i webbdesign behöver användaren inte gissa sig fram.
En av de viktigaste funktionerna att testa när man bygger för webben är att alla interaktionselement, så som t.ex. länkar och knappar, ska kunna ”klickas” även utan mus. Datormusen är ett verktyg som kräver att du har god precision och kontroll på dina arm- och handrörelser, något som långt ifrån alla har.
– ”Personer drabbade av till exempel Parkinsons sjukdom, ALS, Downs syndrom, och CP, såväl som personer utan armar, använder alternativ till datormus. Många gånger gör jag även själv det för att det lättare för stunden”, säger Viktor.
Genom att se till att webbplatsens element går att nå med genom att flytta fokus med tab-tangenten kan man komma åt alla klickbara element. Detta brukar fungera utan att man behöver göra något extra, men för att underlätta för användaren finns möjlighet att bland annat ändra fokuseringsordningen, skapa genvägar och autofokusera, samt se till att det finns alternativ till dra-och-släpp-funktioner och liknande. Dessutom så är det viktigt att se till att alla interaktiva element får en tydlig indikation när de blir fokuserade.
Detta är ett viktigt steg i att göra webbplatsen tillgänglig för användare som nyttjar specialdesignade muspekare, tangentbord eller fjärrkontroller.
Ett bra exempel på hur man kan använda digital teknik är Conscriptor som vi har varit med och hjälpt till att skapa en helt ny affär. Stort fokus har hela tiden varit att försöka automatisera så mycket som möjligt för att kunna vara konkurrenskraftig och utmana gamla mönster.
– Det hela började med att vi såg att journalhanteringen tog väldigt mycket tid och resurser i anspråk på en vårdcentral. Personalen på en vårdenhet ska ju i största möjliga mån arbeta med att behandla patienter. Men verkligheten är också att en vårdenhet dras med väldigt mycket kostsam administration, säger Henric Carlsson som är grundare och VD till Conscriptor.
Idén började ta form. Conscriptor ville kunna göra det möjligt för vårdenheterna att erbjudas en journalhantering som frigjorde betydelsefull tid och att kostnaderna därmed skulle kunna sänkas.
– Vi kände att målgruppen skulle kunna ha så pass mycket att vinna på en effektiviserad journalhantering att vi bestämde oss för att ta fram en lösning, fortsätter Henric. Vår idé gick ut på att vi ville erbjuda vårdenheterna en tjänst där diktat samlas in digitalt, förmedlas på ett säkert och tillförlitligt sätt till oss på Conscriptor, och att vi på distans agerar som läkarsekreterare.
Vill du veta mer om Conscriptor läs gärna vårt kundcase Conscriptor – från idéer till affärer.
Förutom vårt kontor i Sisjön i västra Göteborg öppnar vi också nu i oktober ett kontor i centrala Göteborg på Kungsportsplatsen 1 – välkommen att titta in!
Med två strategiskt placerade kontor kommer vi nu närmare våra kunder och ger våra anställda en varierande och dynamisk miljö. För vissa av våra medarbetare passar det bättre att arbeta från centrala stan och vid speciella projekt är det också en fördel att kunna gruppera om och sitta tillsammans. I och med denna satsning fortsätter vår ambition att leverera systemutveckling med hjälp av inarbetade och skräddarsydda team för våra kunder – och nu får vi möjlighet att kunna växa ytterligare.
Det händer mycket positivt för oss nu och vi har en god tillväxt med många nya roliga projekt och kunder. Nya områden vi har börjat utveckla kompetens inom är analys och machine learning som vi tror kommer ha ökad efterfrågan de kommande åren och där vill starta upp nya intressanta projekt.
Adressen är:
Kungsportsplatsen 1, 410 11 Göteborg
Sedan ett par månader har vi startat med att bygga upp kompetens kring Machine Learning och är igång med ett antal spännande projekt. Som spetskompetensen inom området har vi rekryterat Fredrik Mäkeläinen. Många pratar idag om Machine Learning och vi hoppas kunna vara med och både reda ut begreppen och vara med i projekt där det kan tillämpas.
Machine Learning eller Maskininlärning som det heter på svenska är ett område inom datavetenskapen som handlar om metoder och algoritmer för att få datorer att lära sig och ta beslut utifrån data utan att de på förhand har programmerats för en specifik uppgift.
Ofta kan algoritmerna lära sig av historiskt data för att kunna förutsäga eller ta beslut avseende kommande data, och till skillnad från det mer statiska tillvägagångssättet vid klassisk programmering blir modellen då datadriven och bättre anpassad för problemdomänen.
Maskininlärning används därför ofta inom områden där det är svårt att få bra resultat med design och programmering av explicita algoritmer.
Med dagens fullkomliga explosion av tillgänglig data upplever maskininlärning just nu en renässansperiod, och det är många företag som upplever affärsnyttan av att inkorporera maskininlärning i sina befintliga system och processer.
