Vi önskar alla kunder och medarbetare en riktigt God jul och ett gott nytt år 2020. Istället för julklappar så stödjer vi i år Läkare utan gränser.
Julen handlar om att ge. Dropp till exempel. Därför har vi valt att stötta Läkare Utan Gränsers livräddande arbete. Vår julgåva kan räcka till 18 kolerakit som innehåller medicin, vätskeersättning, dropp, klor och plastlakan.
På Spinit har vi skapat ett team som ansvarar för kvalitén och användarupplevelsen i alla våra projekt.
Tanken är att UX/QA-teamet är med från början i våra projekt och i en förstudie skapar prototyper i form av skisser och mockups tillsammans med kunderna. Dessa prototyper baserar man sedan utvecklingen på och har som stöd i diskussioner kring systemet. Teamet är sedan en del av projektet till dess att det är i hamn genom att säkerställa att våra leveranser fungerar som kunden förväntar sig och att kontinuerligt se över förbättringar av systemets användarupplevelse. Sitter du och ruvar på en digital affärsidé, en applikation som kan lysa upp tillvaron på ditt företag eller vill effektivisera en rutin, hör gärna av dig.
Den 9 oktober åkte vårt Design-team till Stockholm för konferensen Nordic Design och har nu haft några veckor på sig att smälta allt de lärde sig där. Konferensen bestod av tio föreläsningar fördelade över en heldag, alla med olika fokus men där design var en gemensam nämnare. Utöver dessa fanns en hel uppsjö av aktiviteter att besöka i pauserna, t.ex. fluff- och glitterrum, bollhav, SEGA Rally, mjukglass- och popcornmaskiner, Legobyggarhörna, bastu med mera.
En sak som teamet tog med sig hem är nya kunskaper i hur man kan jobba agilt med designsprintar och hur ett upplägg för sådana sprintar skulle kunna se ut. Budskapet från talaren var att varje sprint måste ha ett mål och en plan för hur det målet ska nås. Sprintarna måste planeras ordentligt på dagsnivå för att få ut så mycket som möjligt av varje sprint.
Vårt gäng på plats lärde sig också att det är viktigt att stå ut och våga vara annorlunda i sina designer och att vara mer personlig. En egen signatur på till exempel en webbsida kan vara något som gör att ett företag står ut, något som de vill försöka ta med sig till Spinits kunder. ”Bumpiness är ett ord som fastnat hos alla i design-teamet och används för detaljer vars syfte är att få användaren att stanna upp med hjälp av ojämnheter. Ojämnheter i en font eller i en bild kan till exempel få användaren att stanna upp innan de går vidare, vilket kan vara önskvärt på dagens webb, där det mesta sker i raketfart.
Att bra design leder till bättre förståelse var också något som teamet tog med sig från konferensen. Design ska skapa harmoni och skapa samma känsla för alla. Något av det viktigaste från Nordic Design som teamet tog med sig var att fokusera på inkluderande design, som handlar om att ingen ska lämnas utanför. Alla användare ska ha samma förutsättningar som skapar samma upplevelse, oavsett fysiska nedsättningar eller kulturella olikheter, osv. Att tänka ”vi” istället för ”jag” och blanda in användarna tidigt i designfasen gör det lättare att uppfylla användarnas behov på bästa sätt.
Ett återkommande tema i flera av föreläsningarna var vikten av att skapa en design som är transparent mot användare, att det är viktigt att vara ärlig på nätet då det leder till att kunder får bättre tillit till företaget. Ett antal skräckexempel på hur stora företag använder data blev något som hängde kvar i våra utsända när de återvände till Göteborg.
Vi tackar Nordic Design för en rolig och lärorik dag.
Nu på lördag kommer ett stort gäng av oss att springa Göteborgsvarvet, uppladdning och träning har legat högt upp på agendan de senaste månaderna.
Är du supernyfiken på hur det går för oss så skall du veta att vi startar kring 13:48, förutom två av våra mer meriterade löpare som startar 13:22, så omkring 1,40 till 3,5 timme senare kommer du se oss springa i mål. Vill du se Roger så siktar han på 4,5 timme.
Det är mer aktuellt än någonsin att prata om tillgänglighetsanpassning gällande webbdesign. Viktor Pinje är gränssnittsutvecklare på Spinit och menar att det är mer än hög tid att prioritera en webb för alla och hoppas att man börjar se detta som en prioriterad självklarhet i beställarnas kravspecifikationer.
– ”Alla har en unik uppsättning av kroppsfunktioner. Vissa funktioner fungerar bättre än andra, och ibland råkar vi alla ut för så kallade nedsättningar”, säger Viktor.
– ”Åldern medför flera olika svårigheter, och sjukdomar och olyckor kommer att drabbas alla i någon mån, då är vi tacksamma att något har gjort det lätt för oss att fortsätta använda internet på samma villkor som tidigare”.
Ända sedan den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering, något som säkert fått många att få upp ögonen för tillgänglig webb. Men ännu är mer än varannan svensk webbplats bristfällig ur tillgänglighetssynpunkt menar Viktor.
När man pratar om tillgänglighet för webben brukar man ofta tala om så kallade skärmläsare. Det är ett datorprogram, i många fall redan förinstallerat i datorn, som tolkar och läser upp innehållet på skärmen. Främst används detta av synskadade, men verktyget kan också vara till hjälp för personer med till exempel lässvårigheter.
För att en skärmläsare ska kunna tolka webbplatsen rätt krävs det att HTML-koden som bygger upp sidan är skriven på ett korrekt sätt för att skärmläsaren ska kunna beskriva innehållet med ord.
Det är vanligt idag att företag redan lagt mycket pengar på sökmotoroptimering och på så vis bland annat sett till att bilder har beskrivande text och rätt rubriker används för att beskriva sidans delar med mera. Detta är även till nytta för användare av skärmläsare.
– ”Jag brukar säga att en sökmotorrobot, det vill säga det program som till exempel Google använder för att tolka sidan, är både blind, döv och förståndshandikappad. På många vis är alltså tillgänglighetsanpassning en del av sökmotoroptimering. Men vi ser sällan företag som nischat sig på det förstnämnda. Är det verkligen så mycket viktigare att alla ser dig än att alla kan använda dig?”
Förutom att göra innehållet tillgängligt för skärmläsare ligger det mycket mer i tillgänglighetsanpassad webbdesign.
Här är några exempel på sådant som förbättrar upplevelsen för personer med synnedsättning, dyslexi, autism och färgblindhet för att nämna några.
Ett konsekvent designspråk gör att man snabbare kan ta till sig ett gränssnitt och få det att kännas intuitivt. Om man tar del av de konventioner och oskrivna regler som finns i webbdesign behöver användaren inte gissa sig fram.
En av de viktigaste funktionerna att testa när man bygger för webben är att alla interaktionselement, så som t.ex. länkar och knappar, ska kunna ”klickas” även utan mus. Datormusen är ett verktyg som kräver att du har god precision och kontroll på dina arm- och handrörelser, något som långt ifrån alla har.
– ”Personer drabbade av till exempel Parkinsons sjukdom, ALS, Downs syndrom, och CP, såväl som personer utan armar, använder alternativ till datormus. Många gånger gör jag även själv det för att det lättare för stunden”, säger Viktor.
Genom att se till att webbplatsens element går att nå med genom att flytta fokus med tab-tangenten kan man komma åt alla klickbara element. Detta brukar fungera utan att man behöver göra något extra, men för att underlätta för användaren finns möjlighet att bland annat ändra fokuseringsordningen, skapa genvägar och autofokusera, samt se till att det finns alternativ till dra-och-släpp-funktioner och liknande. Dessutom så är det viktigt att se till att alla interaktiva element får en tydlig indikation när de blir fokuserade.
Detta är ett viktigt steg i att göra webbplatsen tillgänglig för användare som nyttjar specialdesignade muspekare, tangentbord eller fjärrkontroller.
