Inlägg om Front-end-utveckling

Publicerat Nyheter
En tillgänglighetsanpassad webb

Designa webb för alla funktionsuppsättningar

Det är mer aktuellt än någonsin att prata om tillgänglighetsanpassning gällande webbdesign. Viktor Pinje är gränssnittsutvecklare på Spinit och menar att det är mer än hög tid att prioritera en webb för alla och hoppas att man börjar se detta som en prioriterad självklarhet i beställarnas kravspecifikationer.

– ”Alla har en unik uppsättning av kroppsfunktioner. Vissa funktioner fungerar bättre än andra, och ibland råkar vi alla ut för så kallade nedsättningar”, säger Viktor.

– ”Åldern medför flera olika svårigheter, och sjukdomar och olyckor kommer att drabbas alla i någon mån, då är vi tacksamma att något har gjort det lätt för oss att fortsätta använda internet på samma villkor som tidigare”.

Ända sedan den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering, något som säkert fått många att få upp ögonen för tillgänglig webb. Men ännu är mer än varannan svensk webbplats bristfällig ur tillgänglighetssynpunkt menar Viktor.

Gör webben uppläsbar

När man pratar om tillgänglighet för webben brukar man ofta tala om så kallade skärmläsare. Det är ett datorprogram, i många fall redan förinstallerat i datorn, som tolkar och läser upp innehållet på skärmen. Främst används detta av synskadade, men verktyget kan också vara till hjälp för personer med till exempel lässvårigheter.

För att en skärmläsare ska kunna tolka webbplatsen rätt krävs det att HTML-koden som bygger upp sidan är skriven på ett korrekt sätt för att skärmläsaren ska kunna beskriva innehållet med ord.

Tillgänglighetsanpassning är sökmotoroptimering

Det är vanligt idag att företag redan lagt mycket pengar på sökmotoroptimering och på så vis bland annat sett till att bilder har beskrivande text och rätt rubriker används för att beskriva sidans delar med mera. Detta är även till nytta för användare av skärmläsare.

– ”Jag brukar säga att en sökmotorrobot, det vill säga det program som till exempel Google använder för att tolka sidan, är både blind, döv och förståndshandikappad. På många vis är alltså tillgänglighetsanpassning en del av sökmotoroptimering. Men vi ser sällan företag som nischat sig på det förstnämnda. Är det verkligen så mycket viktigare att alla ser dig än att alla kan använda dig?”

Var konsekvent och nyttja designkonventioner

Förutom att göra innehållet tillgängligt för skärmläsare ligger det mycket mer i tillgänglighetsanpassad webbdesign.

Här är några exempel på sådant som förbättrar upplevelsen för personer med synnedsättning, dyslexi, autism och färgblindhet för att nämna några.

  • Lättläst typografi
  • Korta stycken
  • Skalbart innehåll
  • Tillräckligt stor textstorlek
  • Få layoutkolumner (gärna en)
  • En tydlig huvudnavigation, med genomtänkt struktur.
  • Tydliga och konsekventa färger
  • Förklarande bilder och ikoner
  • Betonade nyckelord och fraser
  • Animerade övergångar
  • Konsekvent designspråk

Ett konsekvent designspråk gör att man snabbare kan ta till sig ett gränssnitt och få det att kännas intuitivt. Om man tar del av de konventioner och oskrivna regler som finns i webbdesign behöver användaren inte gissa sig fram.

Tänk utanför datormusen

En av de viktigaste funktionerna att testa när man bygger för webben är att alla interaktionselement, så som t.ex. länkar och knappar, ska kunna ”klickas” även utan mus. Datormusen är ett verktyg som kräver att du har god precision och kontroll på dina arm- och handrörelser, något som långt ifrån alla har.

– ”Personer drabbade av till exempel Parkinsons sjukdom, ALS, Downs syndrom, och CP, såväl som personer utan armar, använder alternativ till datormus. Många gånger gör jag även själv det för att det lättare för stunden”, säger Viktor.

Genom att se till att webbplatsens element går att nå med genom att flytta fokus med tab-tangenten kan man komma åt alla klickbara element. Detta brukar fungera utan att man behöver göra något extra, men för att underlätta för användaren finns möjlighet att bland annat ändra fokuseringsordningen, skapa genvägar och autofokusera, samt se till att det finns alternativ till dra-och-släpp-funktioner och liknande. Dessutom så är det viktigt att se till att alla interaktiva element får en tydlig indikation när de blir fokuserade.

Detta är ett viktigt steg i att göra webbplatsen tillgänglig för användare som nyttjar specialdesignade muspekare, tangentbord eller fjärrkontroller.

Publicerat Tips

Tankar kring användarvänlighet, UX och UI – intervju med Marcus Fridholm på Spinit

Vi pratade design och digitala plattformar med min kollega Marcus Fridholm som jobbar som frontend-utvecklare. Ska webbplatser fungera bra, så krävs också bra design.

Hur förklarar du förkortningar som UX (user experience) och UI (user interface) för någon som inte känner till något om webbdesign?

Om vi börjar med UI, så betyder det användargränssnitt på svenska. Det är hur programmet, eller webbsidan är konstruerad för att du skall kunna göra det du vill. UI i en bil till exempel är saker som ratt, pedaler, växelspak, fönsterhiss och allt sånt. Men på en webbsida handlar det om var knappar och menyer sitter, hur texten ligger och var man letar efter olika typer av innehåll.

Kommer du till exempel in på en tidning, så finns det vissa saker som man tar för givet. Här ligger ofta artiklar tidningen vill lyfta fram extra mycket samlade på ett ställe, tillsammans med dem ligger det ofta annonser. Menyer hittar du längst upp eller till vänster. Effekten blir att de flesta känner igen sig, man kan säga att ”ratten” befinner sig där du tror att den skall sitta.

UX är då en förlängning på allt som har att göra med UI. Det handlar om själva upplevelsen. Hur smärtfritt du navigerar och gör det du vill göra, hur intuitivt det är, hur många manövrar du behöver utföra innan du kommer dit du vill, hur bra återkoppling du får på vad du gjort. Hur väl du får det du förväntade dig.

Ett skräckexempel är till exempel när man går in på en kvällstidning och istället för nyheterna man förväntade sig hamnar på en splash screen. Den innehåller inte någonting av tidningen, utan är bara är ett sätt mjölka så mycket annonspengar som möjligt. Det är inte så att jag inte förstår att de behöver pengarna, men det är inte bra UX. Du bryter på sätt och vis förtroendet mellan dig och besökaren, när besökaren får något annat än de förväntade sig.

Lite på samma sätt, så har många sajter en förmåga att blanda sin egen navigation med annonsnavigation. Klickar du på en länk, så skall du hamna där du förväntade dig att hamna. Om du liksom får hålla tummarna för att du hamnar där du ville och inte mitt i en annonskampanj, så är det riktigt dålig UX.

En annan vinkel på UX är om du köpt något, är missnöjd och vill kontakta kundtjänst. Om kontaktinformationen är dold fyra nivåer ner i hierakin, så är det inte roligt. Eller ännu värre om det krävs att du först går någon annanstans och registrerar sig innan du ens får kontakta företaget, då lär du inte vara på bra humör när du väl får kontakt. Om allt du söker är information eller svar på en undran, så är frågan varför du skall behöva registrera dig överhuvudtaget?

Allt sånt krångel: registrering för att söka info, åtta klick för att skicka en fråga, hopp till externa sajter, programmerade länkningar som förstör din webbläsarhistorik – allt sånt får dig till slut att trötta. Till slut vill du inte mer och försöker lösa ditt problem med Google istället.

När man möter bra UX så är det givet var man hamnar och du hittar lätt det du söker efter. Det absolut bästa betyget en UX-designer kan få är att användarna inte ens tänker på det arbete som lagts ner, utan bara är nöjda.

Har du några tankar om god informationsdesign och hur man gör webblösningar mer tillgängliga?

Vi lider idag av det som pedagogerna kallar snuttifiering. Med det menar jag att vi får en hagelskur av informationsbitar över oss. Problemet är att få människor är konstruerade att hantera den sortens flöde. Vi får för många sammanhang att ta ställning till samtidigt och förmågan att faktiskt ta in information blir lidande.

I vissa kontexter är det OK. Tittar du i ett Facebook-flöde så förväntar du dig mycket information och har nog också lärt dig att sortera bort det mesta som egentligen inte är så intressant.

Om du däremot kommer in på en myndighets hemsida, så vill du verkligen inte ha 14 olika sammanhang att ta ställning till. Där har du ofta en specifik orsak till varför du är på sidan och du vill att myndigheten ska förstå dig som besökare tillräckligt väl för att veta vilka slags frågor de flesta brukar söka svar på.

Om det är en myndighet så är det också deras skyldighet att se till att sidan är anpassad för olika typer av användare. Det kan handla om allt från uppläst innehåll, innehåll på enklare svenska och innehåll anpassad utifrån den kontext du befinner dig i.

Om man tittar på företag, så är de ibland onödigt hemliga med vad de gör. Det är inte supersmart att tvinga dig som besökare att gissa vad företaget sysslar med. Kommer du in på en bilverkstad, så bör det nog stå att ‘vi är en bilverkstad’ redan på första sidan högt upp. Säljer du bildelar, men inte har en verkstad, så får det väl istället stå ’vi säljer bildelar’. Eller ‘vi är konsulter inom marknadsföring’ om det är den tjänsten man erbjuder. Varför krångla till det?

Jag skulle vilja påstå att du har max tio sekunder på dig att förklara vad ni gör. Att vara mystisk gör att man håller kvar några som inte är intresserade av vad man gör och att andra som är intresserade tappar sugen och letar vidare. Varför ska du hålla kvar människor som inte är ute efter det du erbjuder? Gör det tydligt vad det är du håller på med, då hjälper du dina användare och de vet att de har hamnat rätt.

Vad är skillnad på frontend- och backendutveckling?

Oftast så går vårt arbete i varandra, jag gör en del saker som backend-utvecklarna också gör. Men min expertis är närmare det visuella och själva upplevelsen. Deras expertis handlar mer om hur saker fungerar bakom kulisserna. På riktigt stora utvecklingsföretag så är folk lite oftare specialister, medan kompetenserna på ett mindre företag som Spinit går ofta in i varandra. Bredare kunskaper gör oss mindre sårbara.

Är det stor skillnad på hur man designar för olika åldersgrupper?

Douglas Adams skrev ungefär att det som sker innan du fyllt 15, är lika naturligt som luft, vatten och mat, det är så världen fungerar. Det som sker mellan du är 15 och 30 är spännande, det senaste och det hetaste som du bygger din karriär på. Det som sker efter att du fyllt 30 är onaturligt, mot guds lagar och borde förbjudas. Haha, ungefär så är det.

Den största utmaningen med att designa för unga, för folk som är runt 15 till 20, är att de har inte en ”medveten medvetenhet” om hur saker och ting fungerar. För dom är den digitala tillvaron som att andas, de bara gör. Så om du bryter mot de oskrivna reglerna för hur saker och ting ska fungera, så kan du bara göra det till en viss gräns. När du kommer till en ny svårighetsnivå så blir ungdomarna ofta helt handfallna, för de har aldrig medvetet lärt sig hur saker fungerar. De vet inte, men vet inte att de inte vet.

De lite äldre är ofta mer medvetna, men lider lite av problemet som någon som lärt sig ett nytt språk. Den digitala tillvaron är inte deras ”modersmål”, så den kommer inte lika självklart och naturligt.

Sen har vi min föräldrageneration, de som är 75 och uppåt. Rätt många i den generationen vet knappt hur man använder internet alls, de hade helst behållt en stationär telefon och en tjock-tv.

Så nog är det är lite klurigt att designa för flera åldersgrupper.

Hur hittar du vilka trender som gäller inom UI och UX?

Google. Jag söker på olika nyckelord som UI, UX och design, sen lägger jag till nuvarande år och så sållar jag ordentligt och får upp relevant information. Jag hänger på en del forum där teknik och design diskuteras. Jag är inte så aktiv, utan mest där för att hålla koll på hur diskussionen går.

Vilka olika verktyg använder du i ditt jobb som frontend-utvecklare?

Photoshop, Illustrator, Acrobat, Sketch, webbläsare, IDE – programmeringsverktyg för all kodhjälp som jag kan tänkas behöva. Och sen lite webb-baserade verktyg som Toggl, Jira och Git.

Tack så mycket!

Publicerat Personligt

Möt Johannes – med genuint intresse och kunskap om gränssnittsutveckling

Kort intervju med Johannes – en av Spinits nya gränssnittsutvecklare

Hej och välkommen till Spinit. Nu efter ett par månader in i jobbet så är det dags att presentera dig kort här på bloggen.

Hur brukar du beskriva dig själv i ett par meningar?

– Jag är positiv person som gillar nya utmaning och digital design. På fritiden har jag ett stort sportintresse, framförallt att följa fotbollsklubben Arsenal men även spela innebandy.

Vad studerade du innan du började jobba här på Spinit?

– Jag pluggade den 3-åriga utbildningen Grafisk design och webbutveckling på Jönköpings tekniska högskola. Där fick jag bland annat lära mig om webbutveckling, gränssnittsdesign, marknadsföring och informationsarkitektur. Vissa av dessa ämnena hade jag med mig redan får gymnasiet men detta blev på en mer avancerad nivå. Efter utbildningen valde jag att åka till Kanada en termin och studera relaterade kurser. Kanada var spännande och där träffade jag andra studenter från andra delar av världen. Betygssystemet är annorlunda annars är undervisningen där ganska lik som hemma.

Vad jobbar du med nu?

– Just nu jobbar jag med ett ecommerce-projekt som bygger på micro-services och ElasticSearch och där utvecklar jag gränssnitt med React och SASS. Samarbetet fungerar mycket bra i projektgruppen och vi jobbar jobbar agilt. Det är första gången jag arbetar på riktigt med React men det har gått fort och smidigt att komma igång. Det finns alltid många med stor kompetens runt omkring och alltid någon att fråga.

Hur har den första tiden på jobbet varit?

– Väldigt bra! Jag har utvecklats väldigt mycket på kort tid och fått ta eget ansvar. Hela upplägget här är bra med bra mentorskap, så att man alltid kan få hjälp och snabbt bli bättre. Jag har snabbt kommit in i att arbeta i större projekt och känner att jag har fått god användning för de projekt jag genomfört både i skolan och på fritiden.

Har du några tips till dem som pluggar idag som vill jobba som gränssnittsutvecklare i framtiden?

– Om man redan har hittat en bra utbildning har man redan kommit långt på vägen, men utöver det handlar det om att ständigt vilja utvecklas. Testa nya tekniker och lär sig saker även utanför skolan. Om man kollar mer på designbiten tycker jag man lär sig väldigt mycket av inspireras av andra, så börja följa personer du tycker är duktiga på Dribbble, Pintrest, Awwwards med mer. Sedan är det bara designa mycket själv och utvecklas.

Har du något specialintresse inom gränssnittsutveckling?

– Min styrka är att jag är bred inom ämnet, det jag är specialintresserad av är mobila gränssnitt. Intresset grundar sig mycket i en symbios mellan skapande processen och sedan känslan av att blir klar med något så att man kan komma vidare och lära sig nytt.

Vilka tekniker ser du fram emot att lära dig mer om?

– Just nu är det fullt fokus på React och SASS, det finns ingen begränsning i hur duktig man kan bli inom gränssnittsdesign. Framtiden får utvisa vad jag kommer utveckla mig mer i.

Tack!

Publicerat Nyheter

Frontendare som vill vidare?

Vi söker dig som är frontend-utvecklare som är sugen på att röra på dig. Kanske har du kört fast där du jobbar idag och vill förnya dig. Vi på Spinit är ett gäng riktigt duktiga utvecklare som strävar efter hög­kvalitativ utveckling och skapande med moderna tekniker.

På Spinit kan du ut­vecklas i den rikt­­ning du vill och kan antingen få uppdrag i inhouse­­projekt eller som konsult hos något spännande företag. Projekten vi jobbar med är oftast av entre­­prenör­­iell karaktär. I första hand söker vi dig som har jobbat några, men är du junior och vill utvecklas är vi också intresserade.

frontend-sidan rör vi oss inom tekniker såsom React, AngularJS, HTML5, LESS, SASS och CMS-system som WordPress och EPiServer, och söker efter personer med öga för design, UX och använd­barhet.

För att se vad vi gör och hur vi har det så kom gärna förbi så berättar vi mer. Skicka ett mail till jobb@spinit.se

 

Vi på Spinit är ett företag med kontor i Askim och centrala Göteborg. Vi utvecklar system för kunder som vill använda teknik för att bli konkurrens­kraftiga. Spinit är snart 30 anställda och omsatte 2016 23 Mkr. Under 2017 planerar vi att anställa flera duktiga utvecklare som kan vara med på vår fortsatt roliga till­växt­resa.

 

Publicerat Uppdrag

Nytt intranät och webbplats för Svensk Volvohandel

Under paraplyt Svensk Volvohandel, tidigare Volvohandlarföreningen (VHF), finns även Svensk Renaulthandel och Tanka i Sverige AB. 2013 fick vi i uppdrag att uppdatera deras intranät och webbplats.

Grunderna för uppdraget var att det existerande intranätet var tungrott och ålderstiget. Önskemålet var ett modernt system med enklare publicering av ny information, variabel access styrt på användare och grupptillhörighet samt möjligheten att visa vissa publika data för icke inloggade besökare.

Uppspaltat var önskemålen:

  • Att Volvohandlarna, Volvo buss/lastvagnar, Renault, Dacia och Tanka alla skulle ha möjlighet att skräddarsy sina sidor, så att det fanns tydliga identiteter för de olika aktörerna.
  • Att vilka menyer och alternativ du såg som inloggad, skulle bero på dina rättigheter.
  • Att det skulle finnas utrymme för flera skribenter med olika grupptillhörighet.
  • Att användare skulle kunna prenumerera på för dem relevanta nyheter.
  • Att sajten skulle fungera även i mobil.

Det vill säga ett modernt intranät i kombination med extranät/publik webbplats, allt på samma system. Vi löste uppdraget genom en anpassning av WordPress med grupprättigheter och gruppstilar.

Med enkla åtgärder kunde de olika delarna av Svensk Volvohandel, Svensk Renaulthandel och Tanka separera sin information samtidigt som de agerade som en enhet.

www.vhf.se
www.vhf.se/tanka-sverige-ab